Liberalismen 3.1 Principernas Princip
Ja, jag säger att liberalismen är frihetens ideologi, men vad jag egentligen menar är att den var det. Frihet, är något otroligt abstrakt, en känsla, som inte kan uppnås genom varje människans rätt över sina egna pengar, som inte uppnås genom någon sorts pengadarwinism.
Och principer, som grundar sig numera i en enda stor princip: "Varje människa har rätt att göra vad den vill, så länge den inte inkränktar på någon annans rätt att göra vad den vill." styr liberalismen. Det är en vision om frihet, från många som anser att socialismen är naiv.
Men vi måste ta denna princip i botten. Fungerar den? Mitt svar är nej, det gör den inte. Den är starkt kopplad till en syn på självständighet. En syn som vi bl.a kan se i "The American Dream". Varje människa kan, med sin egen kraft ta sig upp till toppen. Allt av detta låter väldigt fint och bra, men låt oss gå in på djupet. Finns denna självständighet som västvärlden tar som självklar? Är det så att hela jorden består av enheter, som alla ska göra val, alla, var för sig själv, kämpa sig upp till toppen?
Vi glömmer något som är människans största styrka. Vi är en flock. Vi bygger tillsammans, vi lever tillsammans, vi fruktar, vi älskar. Vi är ett folk, vi är en flock.
Jag förnekar inte människan som individ, men jag förnekar inte heller människor som flock.
Vad du än gör, påverkar det någon annan. Vad du än gör påverkar andra människors rätt att göra vad de vill. Det finns inget vi kan göra åt det. Vilket gör att den princip, som liberalismen mycket väl grundrar sig på, fungerar inte. Det finns inget som val som inte påverkar andra människor.
Den självständighet, att när du har lyckats beror det på rätt val du har gjort i livet, är trångsynt. Sanningen är betydligt mycket större. När du handlar mat, är det någon annan som har sett till att packa in den, någon annan som har framställt den, någon annan som har framställt det som framställt den, någon annan som betalat den för att få in den i din butik, någon annan som sitter och tar betalt när du köper den. När du är hemma, är det andra människor som sett till att du kunnat få den säng du har, det hus du bor i, soffor, stolar, bord, datorer, bilar, ja, i princip allt. När du går på gatan, är det andra människor som byggt den väg, andra människor som byggt trottoaren, som har byggt bilarna.
Är det då du som är självständig när du köper maten? Är det då du som är självständig när du köper möblerna? När du går på vägen?
Vi påverkas av varandra. Så är det. Då kan vi inte bygga upp ett samhälle som faktiskt grundar sig i att vi bestämmer allt själva. För det gör vi inte, det finns ingenting som att bestämma allt själv.
Frihet, är ingenting man uppnår genom egen framgång, genom konkurrens, genom kapital, som har numera blivit liberalismens ansikte. Det uppnås genom medmänsklighet, genom trygghet, genom gemenskap.
Liberalismen var frihetens ideologi.
Nu är liberalismen i några fall fortfarande det, men i många fall tittar de undan, då de måste försvara sina egna principer.
De blundar när de ser hur kapitalism kan vara hot mot demokrati, när kapitalism kan vara hot mot människans frihet.
Utdrag ur Marx och Engels 2.1 Kapitalets existens
I första delen av det kommunistiska manifestet (Borgare och Proletärer) tas det upp mycket om kapitalets existens, skillnaden mellan andra ekonomiska strukturer och hur den kontra dem är ett klasssamhälle.
I följande stycke tas det upp om just kapitalets existens:
"Bourgeoisin kan icke existera, utan att alltjämt revolutionera produktionsinstrumenten, d v s produktionsförhållandena, således samtliga samhällsförhållanden. Ett oförändrat bibehållande av det gamla produktionssättet var däremot den första existensbetingelsen för alla tidigare industriella klasser. Den fortgående omvälvningen i produktionen, det oavbrutna skakandet av alla samhälleliga förhållanden, den eviga osäkerheten och rörelsen kännetecknar bourgeoisins epok gentemot alla andra. Alla fasta inrotade förhållanden och dem åtföljande gamla ärevördiga föreställningar och åskådningar upplöses, alla nybildade föråldras innan de hinner bli förbenade. Allt fast och beständigt förflyktigas, allt heligt profaneras, och människorna blir slutligen tvungna att betrakta sin levnadsställning och sina ömsesidiga förbindelser med nyktra ögon.
Behovet av en ständigt ökad avsättning för sina produkter jagar bourgeoisin över hela jordklotet. Överallt måste den innästla sig, överallt slå sig ned, överallt skaffa sig förbindelser."
Bourgeoisin, alltså den i kapitalismens samhälle övre klassen (den undre är proletariatet ), måste enligt Marx hela tiden förnya sig, vilket gör att bourgeoisin utmärker sig gentemot de ekonomiska system som fanns innan dess. För att fungera totalt behöver den mer eller mindre tillgång till allt, måste existera överallt. I och med alla ständiga förändringar leder den sakta men säkert till sin egen undergång. Enligt Marx då, något som många glömmer, är just kapitalet det som kommer väcka människornas ögon, det som på ett sätt kommer göra människorna fria från förtryck.
Kapitalismen är alltså enligt dåtidens kommunister det sista förtrycket, som i sin egen undergång kommer leda till det klasslösa samhället.
Socialismen är alltså enligt Marx en evolution.
Något man måste komma ihåg när man läser Marx är de historiska perspektiven. Visst har han rätt i ösäkerheten i kapitalismens system, att en dag kraschar börsen till exempel. Men i och med kapitalismens utveckling har den blivit allt mer kontrollerad, mycket av olika socialistiska rörelser.
Alltså kan man dra slutsatsen, att det som Marx påstod, att Bourgeoisin leder till sin egen undergång, blir förhindrat, eller i alla fall fördröjt, genom att bl.a socialistiska inslag håller den stabil.
Det man måste komma ihåg ifall man drar denna slutsats är att Marx mycket väl trodde på reformer och begränsningar i kapitalismens system, även om han också trodde på en revolution som öppnade människans ögon.
Då skulle man kunna vara en reformist, som tror på en framtida revolution, vilket vi hittar många i partier som Vänsterpartiet till exempel.
Sådant som jag har lagt märke till när jag bearbetat Marx är att vad man håller med om hans teorier, så kan man mycket väl ifrågasätta de stora kommunistdiktaturerna vi har haft under historiens gång.
Underdomän 1
http://tankenom.blogg.se/tanken/
Political Compass
Min liberale, rojalistiske vän Leo hittade ett roligt test på nätet, där man fick en hel del frågor på engelska. Testet gick ut på att genom frågorna bli inplacerad i ett koodinatsystem, som då ska visa var du ligger politiskt. Det var ett av de bättre testen jag provat, men en intressant skala, som jag anser vara mer korrekt än den vanliga höger-vänster skalan. 
Något som gav mig själv ett litet leende var att jag, som socialist, låg längre ner än Leo på "Libetarian" skalan, alltså, jag ansågs mer "Libetarian" än Leo, dock då på den vänstra delen av skalan. Kanske är det så att Leos värderingar om marknadsekonomi inte är lika frihetsgivande som mina tankar som gemenskap (provocerar min vän).
Gör gärna testet själv här.
